Hanna goes vidskeplig

I urminnes tider har människan sökt svaret till den till synes enkla frågan "Vem är jag?".
Arja saijonmaa sökte svaret i levande charader (högt över havet och bortemot land)
Budda sökte svaret under ett träd*
Och johnny the tackling alzheimers patient sökte svaret i scrubs.
Complete waste of time om ni frågar mig. Dom skulle ha letat i en Horoskop-bok som jag gjorde imorse...

Om ni nu är en sån där tvivlare som tycker att Astrologi är bullshit personifierad så kan ni sluta läsa detta inlägg nu. För det som ni är på väg att läsa kommer att blow your mind!! :-O (lite överdrift) I alla dessa år har jag trott att jag är ett lejon (eftersom jag är född då). Men varje gång jag läser Lejon-horoskopet så utmålas jag som värsta egotrippade skrytiga och dominanta ledar-bruden (Inte sant... eller??). Detta har gjort att jag tvivlat lite grann på astrologin. Men så idag så kastade Syrran åt mig hennes Stjärntecken-bok och NU VET JAG VEM JAG ÄR:
VÅGEN!  Hör bara:

Vågens största problem är att det är så förskräckligt svårt att bestämma sig. Om du ska välja mellan flera olika saker så blir du helstressad.

...Inte heller har du haft tålamod och du har lämnat åtskilliga halvfärdiga pussel bakom dig.

Du tycker om att diskutera men om rösterna höjs så drar du dig undan.

Du har dåligt minne och måste anteckna allting.

Vågen strävar inte efter att göra karriär utan vill hellre vara populär bland arbetskamraterna.

På idrottsplatsen är du bara om du blir tvingad.

Skräckfilmer är en plåga för dig.

Ibland lovar du för mycket eftersom du vill vara populär och har svårt att säga nej.

Du är diplomat och vill till varje pris undvika bråk och gräl.

!!!
Visst är det jag på pricken! Jaa iallafall fram till delen där det stod om vågen och kärleken, och jag framställdes som en player och golddigger ("upp till bevis" var syrrans kommentar). När jag läste upp alla dessa bevis vid lunchbordet så lät familjens kommentarer så här:
-Men det där passar ju in på alla, sa Syrran (den realistiska jungfrun?)
-Jamen visst passar det extra ypperligt bra in på mig, sa jag (den otålmodiga vågen?)
-Jaa det gör det faktiskt, men står det inget i den där boken om hur vågen ska sluta vara så obeslutsam? frågade mamma (den problemlösande jungfrun?)
-Hm nej.
-Lägg ner boken och ät, sa pappa (den viljestarka väduren?)



PS: i den Kinesiska astrologin är jag så upenbart en gris att det är obegripligt att min arma rumpa ännu inte hamnat på ett julbord...

*Inte helt sant. Om jag minns rätt var hans fundering "Vad är meningen med livet?" men men... fråga som fråga.